Ke$ha
Någon skrev att hon kunde bli den nya Lady Gaga. Då frågar jag mig själv: Vem fan vill bli jämförd med den utvecklingsstörda besten?
Inte nog med att den musiken hon gör är den jag kommer höra i helvetet när jag väl kommer dit, men det som jag verkligen känner avsmak för när det gäller henne är den äckliga attityden hon har. Saken är ju den att hon egentligen säkert inte är sådan, utan det är den imagen hon vill ha, vilket gör mig om möjligt mer illamående.
Ja, du är en riktigt tuff rebellisk tjej som inte bryr dig om vad andra tycker. Du är så himla cool, men jag spottar dig fan i ansiktet av ren avsky!
Kan det inte komma en artist som inte måste vara så satans märkvärdig och annorlunda? Känns som att det är viktigare att sticka ut rent beteendemässigt än att utmärka sig genom musiken.
Folk vars attityd liknar Lady Gagas där den verkligen är en del av deras personlighet förtjänar inte att leva. Folk som anammar en sådan attityd som en del av en image är svaga individer som saknar karaktär. Men folk som väljer att bete sig normalt och som bestämmer sig för att lita till sin musik och utstrålning att definiera deras artisteri kommer alltid ha sin integritet medans de andra faller i glömska. Så fort folket tröttnat på deras jävla trams och ytlighet.
Bloggtävling!
Sin-Tahi. En thailändsk pojke på runt 9 år som jag hittade i en garderob när jag smugglade knark genom asien. Han är rumsren och utför alla sysslor som tilldelas honom till perfektion. Jag har även lärt honom en del tricks. Slår man honom med handflatan över näsan t.ex börjar han dansa inhemsk folkdans. Ytterligare en smäll får honom att upphöra med det. Tyvärr kan jag inte behålla Sin-Tahi själv då jag har fått migrationsverket på mig. Jävla svin de där!
Med den lilla pojken tillkommer även:
Stålbur, tjurpiska, falskt pass och en påse foder med kalciumtillskott
Lycka till!
Valfångst och död
På valfångarbåten "Renatus" vid Barents hav jobbade vi, jag och Jan. Han hette inte Jan, men det blir den pseudonymen jag tilldelar honom då jag inte vill avslöja hans riktiga namn.
Hierarkin på båten var som sådan att man jobbade sig från novis och skitjobb som att skura däck, via graderna av ärrad kämpe och veteran för att sedan efter ett tag uppnå titeln valfångstmästare. Väl värt att nämna är att det var få förunnat att nå så långt upp på stegen. Vi hade den stora äran att få husera med den välkända mästaren Ratko Du Jameirn. En man av blandad härkomst. En sådan man vars tystnad kunde säga mer än ord nånsin hade kunnat. Respekterad och hörsammad av alla styrde han Renatus manskap till stora bedrifter.
Vi jobbade hårt dagarna i ända. Fångade valar för deras olja och kött. Delade skratt och sorg med en besättning från ett flertal nationaliteter i ett drygt halvår. Det var ett hårt liv, men utan tvekan karaktärsbildande. Men inget kunde förbereda mig på vad som komma skulle. Jans banedag.
En stormig natt föll han överbord som följd av en våldsam våg från babords sida. Den som säger att valar inte äter människor, såg inte hur en av de valar som samlats vid båten glupskt slukade Jan. Jag fick inte reda på vad som inträffat förrän efter dagens jakt var avslutad. Vår andre styrman Juan berättade om en besynnerlig syn. Han hade bevittnat hur ett vitt vidunder kommit från djupet med tydlig avsikt att mätta sin blodtörst. Avtrubbad som jag blivit av månader till havs valde jag att ändå fullfölja min tid på båten istället för att återvända till land. Sorgen slog mig dock hårt när jag väl gjorde det.
Efter sex månader och tre veckor var min tjänstgöring över. Jag lämnade sällskapet som en erfaren och prominent valfångstmästare med vänner och minnen för livet. Men jag kommer att återvända till havet. Då med enda uppgift att förgöra den vita valen. Den som berövade min vän Jan livet.
Märkligt beteende
Vaknade runt kl. 12.00 idag av att min telefon ringde. När jag svarade undrade personen i andra änden om han hade väckt mig. Det var precis det han hade gjort, men trots att båda två antagligen visste att så var fallet, valde jag att säga att jag redan var vaken. Med påtagligt nyvaken röst får jag tillägga.
Han fortsatte med att förklara varför han ringt och sa efteråt med ett litet skrock att jag nu kunde fortsätta med att sova. Jag förstod att han genomskådat min bluff, men istället för att bara avsluta samtalet där fick jag lite panik och envisades jag med att fortsätta denna utsiktslösa lögnkavalkad. Jag sa att jag faktiskt varit uppe i en kvart, men att jag legat och ”myst” i sängen ett tag… Eftersom jag var så trött fick jag fundera vilket ord jag skulle använda och ansåg tydligen att myst var det mest passande. Mitt ordförråd hade nog bara gjort kategorin ”utvecklingsstörda alternativ” tillgänglig för mig i detta matta sinnestillstånd.
Varför gör man så? Det är ju förmodligen inte så att han vänder sig till sin fru efter samtalet och säger: ”Den där killen är så sjukt bekväm och oproduktiv. Det måste man ju vara om man känner sig tillfreds med att sova bort hela dagen på det sättet. Vilken satans idiot!” Man känner sig likväl angripen och måste försvara sig från stora skammen som följer när man blir påkommen med att sova vid lunchtid.
Noja är verkligen lustigt.
Modebloggare = efterblivenhet personifierad?
Fick ett nyhetsbrev från Blogg.se som jag läste lite ur nu precis. Det stod bland annat om Englas modetips inför våren. I skrivande stund känner jag hur min förakt för Engla och hennes satans stilanalyser stiger till den grad att jag nästan vill avsluta min tid här på jorden i förtid. Vem i helvete tror du att du är och vilken redlös alkisgubbe har gett dig intrycket av att just du av alla tusentals "superchica" modebloggare har den blekaste aning om vad som "bara är så helrätt till våren 2010"!?
Avskyr dessa löjliga modebloggare som alla innehar, vad jag har förstått, en sådan utsökt smak för mode och design. Med denna smak, med hjälp av deras enastående expertis, kan de med anmärkningsvärd lätthet och precision förklara för alla sjukt trendiga människor ute i landet vad som är inne eller ute. Ler faktiskt när jag tänker på hur ni modebloggare kan, och borde ses som inget mer än en manifestation av de naiva och undergivna trendföljarnas kroniska dumhet och maniska bekräftelsebehov. Ni är vidriga, omåttligt korkade, äckligt dryga och inte minst fullkomligt förblindade av högmod, eftersom ni tror att eran åsikt faktiskt är betydande och ger ett korrekt utlåtande om något som inte ska eller ens kan bedömmas objektivt. Och de som tycker att eran åsikt har något som helst reflektionsvärde är minst lika vidriga, då de stämmer in på den amatörmässiga psykiska profil jag angav tidigare. Det är den enda målgruppen ni har. Mentalt störda, patetiska individer.
Tycker kolossalt illa om alla slags trender och konformitet. Men utan alla avskyvärt hippa människor som så jävla gärna vill passa in i en "mer modemedveten värld" (spyr okontrollerat när jag skriver dessa orden) hade det ju inte funnits några trender. Antar att allt grundar sig i människans gränslösa svaghet. Precis som all annan skit egentligen.
Modevetare & mode = Trams, skit & humbug... Nuff' said!
Veckans låtar
Veckans låtar är:
1. Bridge over troubled water - Simon & Garfunkel
2. Faithfully - Journey
3. In the name of love - U2
Faran med att se metaforer överallt
Just idag hade dock några barn hittat dit. Jag kände en impuls krypa fram i mitt sinne och tyvärr kunde jag inte motstå frestelsen att ge den lite mörkare sidan av mig fritt spelrum. Med bestämda steg gick jag fram till en 6-årig pojke, tog sats och vrålade åt honom att han bar skuld för alla orättvisor i samhället och beordrade honom förklara varför. Självklart kunde han inte förstå vad jag menade, då jag gjort ett utmärkt jobb med att avlägsna all rationalitet från mitt utspel. Isället sprang han skräckslagen därifrån.
Jag stod kvar ett tag och funderade om min framtoning varit för aggressiv och kom fram till att min retorik nog varit lite för offensiv. Antar att den lilla pågen fick symbolisera alla människans tillkortakommanden som gör mig så frustrerad och ångestfylld.
Gick hem och kollade på "Terminator: Salvation". Somnade strax efteråt.
Tog en promenad i skogen
Efter en begravning värdig en konung med alla skogens djur närvarande och sörjande över herr kanins plötsliga bortgång fortsatte jag min promenad genom skogen. Men nu med ett helt djursläktes tacksamhet vakande över mig.
Säkra källor avslöjar
Varje gång det uppstår en pinsam tystnad, föds ett homosexuellt barn...
Uttryck som används för lite
"Gudars skymning"
och slutligen:
"Inte för allt smör i Småland"
Detta inlägg motiveras av det svenska språkets sönderfall. Är säker på att fler än jag rynkar på näsan när de hör hur framförallt ungdomar upprepade gånger våldtar det svenska språket eller på något sätt brukar det bristfälligt. Den språkliga friheten har gått för långt!
Om ändå människor pratade som man gjorde förr. Då fanns det finess och eftertänksamhet.
Dessa idiom som jag tagit upp ska fan tillbaka i vardagligt bruk. Jag får se mig själv som lite av en pionjär när jag nu inte bara tar tag i detta samhällsproblem utan även räddar de yngre från sin egen dumhet.
När ingen annan tänker på barnen, får ju jag göra det!
Enda sättet till absolut sanning
Att det är fel att döda är en uppfattning som evolutionen skulle ta bort ur våra sinnen om det bara hade gynnat oss. Och om det inte finns en gud som sätter upp regler och som dessutom bestämmer sig för att ingripa (vilket jag är ganska övertygad om att det inte finns) så hade vår "moralkänsla" sagt åt oss att det skulle kunna vara rätt att döda. Samma princip gäller för de, efter ett utfört mord, efterföljande känslorna som ånger, sorg eller dylikt samvetskval.
Fri vilja existerar inte. Allt i universum är uppbyggt av samma partiklar och allt lyder under de fysikaliska lagarna. Att det skulle finnas en partikel som verkar över dessa och gör att vi är kapabla till fria och medvetna val låter ju i själva verket ganska orimligt då. Det vi uppfattar som val skulle man kunna se som endast förnuftsenliga påföljder i en kedja av händelser.
Tänk dig att du sitter i en bil, men framrutan är skitig och du måste rengöra den för att se vägen framför dig. Därefter, när du ser vägen, måste du titta tills du ser "genom" den. Sedan fortsätter du tills du ser genom det som ligger bakom och genom vad som än ligger bakom det som ligger bakom.
Riktig logisk undersökning slutar egentligen inte förrän du har sett genom allt. Och då, när du kan titta och se absolut ingenting alls, har du hittat sanningen.
Allt detta är förstås bara spekulativ teori, men utan tvekan både rimlig och sannolik.
Såg Mr. Blogg himself!
I ett café på söder såg jag en lång och gänglig man. Vid en närmare titt upptäckte jag att det var självaste Alex Schulman jag stod och tittade på. Jag bestämde mig i all hast att gå in och hälsa.
Jag gick fram och presenterade mig. Han svarade med en hatisk ton att det var minsann han som var Alex "fucking" Schulman. Så mycket hade jag listat ut själv, tänkte jag för mig själv, annars hade jag antagligen inte gått fram och hälsat. Förbryllad fortsatte jag med att fråga honom om jag kunde ta ett foto med honom, varpå han direkt replikerade med:
"Du, din lilla jävla gris. Jag vill inte synas på foto med en vanlig och obetydlig skitmännsiska som säkert inte ens har 50 träffar om dagen på sin blogg. Jag är för helvete Alex "fucking" Schulman!" Det sista skrek han högtidligt med händerna riktade mot skyn. "Du är för fan inte riktigt klok!" Sa jag högt och gick överrumplad där ifrån.
Märkte hur min åtrå för kaffe hade sinat till den grad att jag inte ville ha något alls. Han såg ner på mig inte bara bildligt utan bokstavligt likaså, vilket säkert var till hans stora belåtenhet i det uppenbarligen något rubbade sinnet.
Innan jag lämnade fiket knackade han mig på ryggen, jag vände mig om och kände hur han spottade mig i ansiktet. Därefter gick han tillbaka och satte sig, slog upp en dagstidning och fortsatte på sin kaffe.